Jag har nu varit vaken i ungefär fyra timmar. Min älskade har varit uppe och smygit runt i morse och hon har trott att jag har sovit, men jag har bara lurats. Rävsova är min grej. Jag steg i alla fall ur sängen för tre timmar sedan för att sätta mig i en bil mot Landvetter och jag hatar att lämna henne där, men jag vet att hon kommer tillbaka. Så just nu är Ida på Arlanda. Jag har koll så hon kommer fram. Planet landade 07,30 och nästa mot Umeå går om en kvart. Sedan är hon framme där hon behöver vara just precis nu.
Jag saknar henne dock redan, men jag får se det ifrån den ljusa sidan. Jag får sova tills jag vaknar imorgon och jag får hela sängen för mig själv. Och en helg helt med mig själv, det är inte fel det heller. Men allra bäst är allt med henne bredvid.

Ikväll ska jag till Liseberg med hela familjen och vi ska ha våran årliga femkamp. Dock så kommer jag att få köra dubbelt, både för mig och Ida men jag ska vinna åt oss! Jag har på känn att det kommer bli en fin kväll. Dels för att jag får vara med min fina familj och dels för att solen skiner över Göteborg idag. Jag har även tänkt att få med mig mamma eller pappa upp i Atmosfear, men det är ännu bara en tanke. Det kanske är jag som backar ur.

Okej, nu går planet om fem minuter och jag ska börja jobba nu. Jag hoppas på en lugn dag, men det känns långt bort. Men hoppet är det sista som överger en har jag hört.


Jag älskar dig och jag går ingenstans utan dig.