kärlekens dag
Herre min jesus vad jag inte ska renovera ett tak inom det närmsta.
Vi började i lördagsmorse och skrapade ner den gamla färgen i taket och jisses vad den satt. Planen var att få ner all färg, men en halvtimma insåg vi att det kommer aldrig gå på en dag, så vi tog där det var sprucket och där det lossnade. Ida, som inte ens är 1,60m hög, fick lov att ha den höga stegen medans jag fick ta den lite kortare. Och där stod vi och vinglade och jag kände efter en timmas jobb att träningsvärken skulle bli enorm. Men hör på den här, ingen utav oss har träningsvärk. Vi är helt enkelt vältränade och gjorda för att renovera.
Spacklet sen och för att vara på den säkra sidan och inte förstöra taket så spacklade jag lite försiktigt och frågade desto mer, men det får man. När ida hade gjort halva taket var jag klar med min lilla plätt på knappt en kvadratmeter. Och den plätten skulle visa sig var jävligt dåligt gjord också då vi igår, dag två, skulle slipa taket. Jag tänkte att min plätt skulle jag minsann själv slipa och inte låta någon annan städa upp efter mig. Efter fem minuter bytte jag hörn då jag insåg att min lilla lära-mig-att-spackla-kvadrat var svårslipad och ganska så ojämn.
Men vi fick taket slipat med våra bara händer, utan minsta maskin, trots att Ida försökte göra en slipmaskin i form utav att borra i skruvdragaren i klossen och köra med den. Haha ja, ni kan ju tänka er själv hur söt hon var när hon stod där och försökte och luskade. Hon la sedan ner det projektet.
Tillslut fick vi måla och jädrar vad vi målade. Man skulle kunna säga att färgen flödade. Förutom på väggarna så var vi som två dalmatiner och till och med min lilla telefon har fått vara med och måla. Varför inte.
Och resultatet, ja men det blev hur bra som helst. Det bästa är att vi klarade det helt själva. Vi är ett bra team tillsammans med colan och musik. Och jag gillar det.
Idag är det alla hjärtans dag också och jag förstår inte hur hon varje gång lyckas överraska mig. Idag har jag fått blommor till självaste jobbet och inte vilka blommor som helst heller. Hon är helt klart upp i över 500 äpplen nu. Det bästa av allt är att hon är min och bara min också.
All de kärlek hon framkallar hos mig ska jag ikväll göra om till min kärlek som jag ska ge till henne. Men först ska vi träna.
Vi började i lördagsmorse och skrapade ner den gamla färgen i taket och jisses vad den satt. Planen var att få ner all färg, men en halvtimma insåg vi att det kommer aldrig gå på en dag, så vi tog där det var sprucket och där det lossnade. Ida, som inte ens är 1,60m hög, fick lov att ha den höga stegen medans jag fick ta den lite kortare. Och där stod vi och vinglade och jag kände efter en timmas jobb att träningsvärken skulle bli enorm. Men hör på den här, ingen utav oss har träningsvärk. Vi är helt enkelt vältränade och gjorda för att renovera.
Spacklet sen och för att vara på den säkra sidan och inte förstöra taket så spacklade jag lite försiktigt och frågade desto mer, men det får man. När ida hade gjort halva taket var jag klar med min lilla plätt på knappt en kvadratmeter. Och den plätten skulle visa sig var jävligt dåligt gjord också då vi igår, dag två, skulle slipa taket. Jag tänkte att min plätt skulle jag minsann själv slipa och inte låta någon annan städa upp efter mig. Efter fem minuter bytte jag hörn då jag insåg att min lilla lära-mig-att-spackla-kvadrat var svårslipad och ganska så ojämn.
Men vi fick taket slipat med våra bara händer, utan minsta maskin, trots att Ida försökte göra en slipmaskin i form utav att borra i skruvdragaren i klossen och köra med den. Haha ja, ni kan ju tänka er själv hur söt hon var när hon stod där och försökte och luskade. Hon la sedan ner det projektet.
Tillslut fick vi måla och jädrar vad vi målade. Man skulle kunna säga att färgen flödade. Förutom på väggarna så var vi som två dalmatiner och till och med min lilla telefon har fått vara med och måla. Varför inte.
Och resultatet, ja men det blev hur bra som helst. Det bästa är att vi klarade det helt själva. Vi är ett bra team tillsammans med colan och musik. Och jag gillar det.
Idag är det alla hjärtans dag också och jag förstår inte hur hon varje gång lyckas överraska mig. Idag har jag fått blommor till självaste jobbet och inte vilka blommor som helst heller. Hon är helt klart upp i över 500 äpplen nu. Det bästa av allt är att hon är min och bara min också.
All de kärlek hon framkallar hos mig ska jag ikväll göra om till min kärlek som jag ska ge till henne. Men först ska vi träna.
Kommentarer
Trackback