Kvällen spenderades hemma hos Linda och vi gjorde pizza som blev hur god som helst. Sedan satt vi klistrade framför Tvn och hejade som tusan på Saade och det såg så bra ut till en början. Men sedan hände något och Azerbaijan av alla länder fick fira mest. Och Hanna då såklart. Terre var inte den gladaste människan på jorden då och jag hade kunnat göra mycket för att återuppleva henne besvikelse och bitterhet igen, för hon var himla rolig just då. När klockan var ett fick jag i alla fall skjuts hem och somnade som en sten. Och nu sitter jag här efter en god frukost och skådar regnet som fullkomligt öser ner utanför huset och det är nog bara en tidsfråga innan åskan kommer.