Redan torsdag.

Igår var det dags för oss att ställas mot Warberg som är tippade serievinnare. Ingen press på oss, även ifall vi ledde serien, utan jag skulle nog tro att pressen var på dom.
Jag fick, tack och lov, sluta tidigare för att hinna äta och ladda. Klockan 16 var vi nere i Varberg och åt mat. McDonalds. Eller inte. Vi checkade bara in där...
Klockan började närma sig 19 och matchen skulle dra igång. Bra tryck, nästan helt full läktare och vi kunden ta på känslan som fanns i laget. Vi kände det.

Det tar 41 sekunder innan vårat första mål kommer. Vi kan de där med att göra mål snabbt.
Två timmar senare står vi som vinnare, 5-2, och Warbergs-spelarna är allt annat än nöjda. Ganska så tvärtemot oss, då vi var fruktansvärt glada. Det är sånna matcher som gör allting roligt igen och som gör att man vill fortsätta. Grymt härlig seger och jäkligt rolig match. Men det bästa av allt är självklart att vi vann och att få se besvikelsen hos Warberg. Men som sagt, vi kunde ta på känslan och vi kände det. Det var inte menat att vi skulle förlora. Så nu leder vi division ett södra med fem poäng. Helt okej.