måndag

Ansökan är inskickad och klar. För en halv minut sedan skickade jag det. Jag hoppas dom fastnar för vad som läser. Så nu får vi vänta och se.

Helgen har gått snabbt. Det började med att vi i fredags var och tränade, sen åkte vi hem och hade myskväll. Lördagförmiddag och vi skulle åka till stan och när vi kommer ut frågar Ida vart jag har gjort av min cykel och skrattar. Jag ställer alltid min cykel på samma plats. Men den här förmiddagen var det ingen cykel där. Allt som fanns kvar var ett uppklippt lås. Någon har alltså tagit sig in på våran gård, på natten, och gården är låst, klippt av låset och tagit sig ut igen. Man måste ha nyckel för att komma både ut och in. HUR KAN DETTA HÄNDA???
När min ledsna min gör sig allt mer tydlig så får hon lite dåligt samvete och slutade skratta. Men det gör ingenting. Man får skratta, det var trots allt lite roligt. Men det blir inte lika roligt när jag hittar idioten som cyklar på min cykel. Eller ännu bättre, inte roligt för den som får ett samtal från mig då personen har lagt ut en cykel på blocket.
Så gör man inte. Mitt är mitt. Jag sätter min högra hand på att det var en somalier.

Helgen fortsatte i alla fall i lugn ton och igår var ida den sjukaste på hela jordklotet nästan. Jag fick pyssla om henne och idag mår hon bättre. tacka mig för det! =)

Idag är det ny jobb-dag och den kunde ha börjat bättre. Jag trodde jag skulle dö av hunger vid tio. Inser då att jag varken har rikskuponger, passerkort eller plånboken med mig till jobbet. Så jag fick så snällt sitta kvar på min stol och dricka vatten och snusa. Man skulle kunna säga att jag är fast. Jag hoppas dock att någon vänlig skäl vill släppa ut mig sen och att jag får gymma, trots att jag inte har mitt kort och att tillslut jag lyckas åka vagnen hem utan att någon kontrollant hoppar över mig.

Sen för att få skryta lite de sista så har vi semester om en vecka. Istället för att spedera den i Egypten, som tanken var från början, så ska min älskade äntligen ta med mig upp till norr och jag ska få känna den där norrlandsluften jag aldrig har känt. Om det finns snö så ska vi rulla i den. Annars får vi hoppa över det. Jag ska hålla hennes hand när planer lyfter och jag ska säga att jag älskar henne och tacka henne varje sekund för att hon är min och att jag får finnas vid hennes sida. Tillslut ska vi köra husbil hem och den färden kan bara bli bra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0